Miljöbilder

För att förstå saker har jag alltid ritat bilder. Jag försöker översätta ”akademikerspråket” tills jag förstår det. Ibland behöver jag rita en bild och ibland massor. Jag kom på det lite för sent men målet är att länka till de beräkningar jag utgått ifrån.

Exempel på text från SMHI där det behövs bra mycket tålamod och förkunskaper för att ha en chans att förstå. Jag gör inte 🙂

Efter gymnasiet (2001) läste jag matte och fysik på komvux och hade turen att få Raymond Snijders som lärare. Han är en av de lärare som verkligen hjälper en att lära sig och jag fick en nyfikenhet och grund i miljöfrågor, främst ur ett fysik- och resurs- perspektiv.


Den absolut största delen av jordens energi kommer från solen (kärnkraft är de stora undantaget). Den skapar vindar, värme, all mat, osv. Solen har till och med skapat all olja och kol.

Vad är problemet med olja?

Olja är gammal sol-energi som varit gömd under jordskorpan i massor med år. När vi bränner upp den tillför vi extra energi som atmosfären inte kan ta hand om själv.

Den stora utmaningen med olja är att hela industrialismen bygger på olja. Allt från plastpåsar, till datorer, till bilar, till… ja allt. Mer om det finns i boken Gratislunchen av Therese Uddenfeldt.

Vad är ett kretslopp?

Solen laddar alla växter och djur med solenergi. Det är den enda energin som kommer till jorden.

Växterna skapar kolhydrater ur koldioxid och vatten. Vi äter kolhydraterna och andas ut koldioxid. Allt som lever bryts sedan ner i marken och tas upp av växterna igen. Energin tillbaka in i kretsloppet så vi får ett plus-minus-noll-spel.

På sikt (om ungefär 5 miljarder år) kommer solen börja ändra sig för att till sist slockna och senast då dör livet jorden.

Vad är förnybara drivmedel?

I början av 2010-talet var E85 (etanol blandat med 15% bensin) ett lovande drivmedel. Det föll pladask. Många fick motorproblem (barnsjukdomar?) och vi var inte redo att ta diskussionen om vi skulle odla mat eller drivmedel då.

Nu kan vi tex göra biodiesel från svensk granskog och projekt finns för att göra ur rester från våra massabruk (alltså även det från granskogen). Billigaste sättet verkar vara att såga ner Amazonas och odla palmolja där istället.

Med alla problem det är att skövla regnskogen gissar ivartfall jag att det blir svårt att göra palmolje-odlingarna långsiktigt hållbara.

Varför får vi kraftigare stormar?

Vindar uppkommer genom att solen värmer mer vatten vid ekvatorn än vid polerna. Vattnet avdunstar och luften vill jämna ut trycket genom att flytta vattendroppar från högtryck till lågtryck. Dessutom snurrar jorden men vattenångan i luften följer bara delvis med.

Ju mer vatten som avdunstar desto tyngre blir den massa som rör sig. Varmare klimat ger helt klart kraftigare stormar.


Min plan är att fortsätta på dessa bilder när jag snubblar över mer jag behöver förstå.

Skriv gärna en kommentar här under!

Delta i diskussionen

2 kommentarer

  1. Med varmare klimat (~1° sen lilla istiden tog slut 1850) blir stormar och andra naturfenomen mildare. Koldioxid, vilken är livets gas, är en förutsättning för liv. Vi har i atmosfären nu 400ppm… vid ca 200ppm avtar fotosyntesen vilket innebär total död för allt liv. Sålänge vi tvingas att hålla nivåerna på svältgränsen blomstrar ekonomin för konstgödsel, tillsatser och kemisk mat vilket är en stor global koloss. Med någon/några grader varmare skulle det växa så det knakar, öknar skulle minska, vilket de redan gör, och allt liv på jorden skulle frodas. Svält minskar då naturlig skörd gynnas av det varmare klimatet och (hoppas jag) något högre halt koldioxid. Tyvärr kan inte våra obildade ledare ta in detta utan tycker det låter vettigt att lokalt (sverige) försöka skatta bort den globala ”klimatkrisen”. Jag förstår varför Kina, Brasilien, Indien osv bygger kolkraftverk i syfte att bekämpa ett reelt och fullt verkligt problem – fattigdom. Frågor att ställa sig: Hur vill du ha det i ditt växthus och under vilka förutsättningar frodas liv? Kolla på, läs och lyssna på Lars Bern, men framförallt Nils Axel Mörner! Den mest meriterade havsforskaren ever. En legend inom ämnet. Han kan och vet hur det verkligen är till skillnad från 15 åringar och andra alarmister. Jag tycker ämnet är väldigt intressant och har kollat på mycket information från båda sidor och helt ärligt så har jag större förtroende för de som vigt sitt liv åt forskning än någon av de faktaförnekande och faktamodifierande alarmisterna i klimatsekten. Over and out.

  2. Hej och tack för dina kommentarer! Vi verkar göra olika analyser av läget men här kommer lite av mina 🙂

    Din fråga är mycket mycket större än jag kan (eller ville lyfta). Jag vill mest försöka rita några förklarande bilder på saker jag funderat på. De finns massor med proffs i ämnet som kan detta mycket bättre än jag. Jag har tex. läst, lyssnat och tittat mycket på Martin Hedberg, Klotet i P1 och Korrespondenterna i SVT.

    För att svara på dina frågor har jag läst på (igen) nu. Jag började på Wikipedia och alla källor verkar vara enl. mig pålitliga (Nasa, EU, FN och i nästa led en stor del universitetsstudier). Kanske gör du en annan analys av källornas pålitlighet? Jag tror själv att processerna inom forskningsvärlden är de bästa vi har.

    Under industrialismen har CO2-nivåerna gått från ung. 200 ppm till 400 pmm och detta bara pga. förbränning av fossiler. De finns igen forskning längre som tvivlar på att de är den största källan till uppvärmning.

    Temperaturmodeller där man försökt gissa genom att titta bakåt visar en betydande ökning även om vi haft både istider och varmare tider. Och en svår sak är väl att försöka räkna ut exakt var vi landar eller vad det betyder. Ingen vet men gissningarna ligger mellan 1,8 och 6,4 grader 2100 mot 1900. För att sätta det i relation var jorden 4 grader kallare under istiden och då hade vi flera km is här. Undra isf. vad 4 grader varmare gör? Kanske lite? Kanske mycket?

    Ett problem som kan finnas är vattenbrist som tex som förra sommaren? Blir alla somrar så innan mina barn är gamla?

    Såklart är det svårt att klandra utvecklingsländer och den pajkastningen är väl inte alls på. Räknar man på totalutsläppet per svensk tillbaka till innan industrialismen tror jag vi ligger högt (om inte högst). Dessutom går väl en betydande del av Kinas energi åt till att producera till oss. Konsumtionen hamnar här – utsläppen där och det känns inte schyst.

    Om jag fattat rätt är just Kina ett av de länder som satsar mycket på Solkraft också. Det verkar väl också som att Solkraft är mer lönsam än olja typ nu? I världens fabriker och storstäder gissar jag att problemen med Kol blir så himla tydligt iom. att luften inte går att andas? Snarare än en långsiktig global uppvärmning.

    //OL

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *