Gatuporträtt (från Thailand)

Jag gillar att ta kort på folk jag inte känner. Det är spännande, intressant och jag får en anledning till att tvinga mig ut och ta kontakt. Jag ser någon som sticker ut och jag blir nyfiken på att veta mer. Jag tror gatufoto för mig handlar minst lika mycket kontakt och att förstå världen som om själva bilden.

När jag tar en bild går det ofta till ungefär så här. Jag får syn på någon jag vill ta kort på. Det är något med personen jag tycker är fint. Det kan vara allt ifrån att hen har en fin hatt på sig till att ljuset lägger sig fint i ansiktet.

Jag tittar på hur jag tror bilden kommer bli och justerar kameran efter det. Jag utgår oftast från bländare 8 och sedan justerar jag efter det. Kameran är i handen eller runt halsen. Jag är ungefär tio meter ifrån. Jag går fram lugnt, med ett stort leende och söker ögonkontakt. Första kontakten är utan tvekan det svåraste och viktigaste med att fota på gatan. Innan försökte jag smälta in så mycket som möjligt och vara neutral. Jag hade hört att det var så man skulle ”överaska modellen för att få en naturlig bild”. Jag har gjort det en del men jag trivs mer med att först ta kontakt och sedan ta bilden. Det känns som ett övertramp att slänga upp en kamera och ta en bild. Dessutom känns det som att man lätt missar samtalet då.

Kameran är fortfarande i handen eller runt halsen. Jag får kontakt och nu känner jag om det är ok eller inte att ta bilden. Får jag ingen kontakt är det inte ok. Ibland frågar jag och ibland höjer jag bara kameran försiktigt till ögat utan att släppa ögonen. Oftast behöver man inte säga något utan man kan bara ta bilden. Du känner om det är okej eller inte.

Jag tittar oftast inte på bilden men om jag gör det håller jag fram kameran och visar direkt. Personerna blir ofta smickrade och glada. Ännu har jag inte frågat efter att skicka bilden men det skulle jag gärna göra om läge finns.

Jag blir fortfarande lite stressad och vill skynda iväg bilden och sen gömma mig. Tänk om jag istället kunde ta ett andetag extra och leta en bättre komposition eller få bättre kontakt? Kanske ta bilden på högkant eller inkludera mer i bakgrunden eller förgrunden? Eller ta ett steg närmre? Det vore också kul att våga stanna kvar och ta fler bilder. Oftast tar jag bara en bild och sen tackar jag för mig och går vidare.

Vad är era bästa gatuporträttstips?

Det finns tre delar till från denna Thailandsresan. Del 1 är från yogaön Kho Yao Noi, del 2 från två nationalparker och del 3 från ön Kho Koh Khao.

Kho Koh Khao, Thailand

Eter första veckan på yogaön och andra i nationalparkerna så fortsatte vi Kho Koh Khao. Det är en ö på den thailändska västkusten strax norr om Khao Lak och ca 15 mil norr om Phuket. Vi bodde hos Pranee som är ett av de mindre ställena. Trevligt, personligt, fin strand och billigare än många av de andra större ställena. Ön finns som chartermål med några av de svenska bolagen (framförallt Khao Lak är stort chartermål) och det var helt klart en större andel svenskar här än vi mötte på övriga resan. Från fastlandet åker man en tiominuters-färja eller longtail.

Man åker runt hela ön på någon timme. Det går en väg längst med ön från piren i söder till djungeln i norr. På ön finns två byar för lokalbefolkningen. Båda ligger på norra halvan. Ena på västra sidan och andra på östra sidan ön. På östra sidan ligger även en pir till men jag tror inte man kan åka båt hit utan den är nog mer för fisket och kanske gummiplantagen? Nästan alla boende, resorts och restauranger ligger längst stranden på västra sidan. Ju längre norrut desto glesare mellan dem.

Vi utforskade stora delar av ön och det är helt klart värt att hyra moppe och åka upp framförallt till de nord-västra delarna. Landskapet liknar helt plötsligt ett sydsvenskt eller europeiskt med barrträd och boskapsängar. Restaurangen i nordvästra byn är också värd ett besök. Ett tips är att be om mildare kryddning. Jag gillar stark mat men detta va lite väl :)

Ena dagen när jag körde var jag lite väl nära att köra över en kobra som blev lika arg som jag blev rädd. Jag vet inte om det är mycket orm just här men jag såg spår av flera. Lite vaksamhet kan nog va smart.

Gillar man att prata med lokalbefolkning är det även värt att gå runt ett tag på piren på fastlandet. Jag gjorde det en förmiddag och träffade massor med människor. Nästan alla jobbade med fiske eller med att laga saker. I Thailand verkar allt gå sönder men man är också duktig på att laga det lokalt. Det finns många ”hål i väggen” där man kan laga allt från stora industrimaskiner till moppar.

När äventyren på våra tidigare veckor lagt sig fick jag tillbaka lite mer sug för att fota så det blev oproportionerligt mycket bilder på lokalbefolkning här :)

Kho Kho Khao är en av de öarna som drabbades hårt i Tsunamin och jag tycker man kände det. Stor respekt och vördnad inför de som var med. När jag gick runt och tittade funderade jag mycket på hur det kändes och känns för de. Om jag förstod rätt förstördes nästan hela ön då men är nu uppbyggd igen. Jag ville egentligen fråga lite om det men fick inte riktigt läge med någon. Pranee som ägde stället vi bodde på berättade lite och mannen som driver matbutiken lite.

Ett praktiskt problem efter Tsunamin var att mycket buskar och träd kring stränderna försvann. På höststormarna dras sanden ut så på flera ställen såg man att hus höll på att ramla ner i vattnet och på andra fanns det stora betångklumpar i havet som skulle hålla sanden på plats. Gillar man havsbad kan det va värt att kolla hur stranden är där man bor. De var tyvärr inte jättefint på alla ställen (dock superfint på Pranee).

Jag gillar verkligen Thailand. Detta var min andra gång hit och folk är överlag så himla himla trevliga, ser glada ut och hjälper dig mer än gärna! Jag åker gärna tillbaka!

Nationalparkerna Khao Sok och Surin Islands, Thailand

Efter våra tio dagar på Kho Yao Noi åkte vi till nationalparken Khao Sok som ligger ca 15 mil norr om Krabi. Till slut bestämde vi oss för att ta taxi istället för lokalbuss. Det tog ca tre timmar från Koh Yao Noi och kostade 500 sek jämfört med lokalbussarna som skulle kostat ca 100-200 sek och tagit ca 5-6 timmar med några stopp på vägen.

Khao Sok

Nationalparken är två delar. Först en stor djungel där man kan vandra (med guide). Det finns turer både med och utan övernattningar. Ena halvdagen gick vi en egen tur i djungeln och då får man bara gå på de vanliga vägarna. Som en varm promenad med bambuträd. Djungeln va inte riktigt de vi fokade på här utan vi hade åkt hit mest för att besöka Cheo Lan Lake som är en damm som byggdes i slutet på 80-talet tillsammans med några elkraftverk.

Alla hotell och boende ligger längst en gata i närheten av ingången till djungeln. Själva byn är ok men inte jättemysig. Det finns inte så mycket annat här än resorts. Från byn är det ca en timme i bil för att komma till sjön. Vi ville först hyra MC och köra själva men för oss blev det för krångligt. Alla båtturer på sjön bygger på att man åker med deras transfers från sitt boende.

Vid sjön är det en pir där massor av båtar avgår ifrån. Man kan antingen göra som vi och ta dagsturer eller åka ut till resorts som ligger på vattnet. De resorts vi såg på håll såg sådär ut så funderar ni på det kan ni kolla en extra gång. För oss räckte det helt klart med en dag här.

Sjön känns konstig men är otroligt vacker. Tänk er att man bygger väggar mellan några bergstoppar i alperna och låter vattnet fyllas upp i dalarna. Sjön är på sina ställen över 100 m djup och 165 km² stor. Om det nu säger nått. När man åker runt på den känns det som en väldigt stor sjö. Så stor att man inte inte hela samtidigt.

Dagsturer till både sjön och djungeln går att boka på plats. Det finns många olika resebyrås och nästan alla resorts har egna. De erbjuder något konstigt rabattsystem så att det blir (ganska mycket) billigare om man bokar båda genom samma. Värt att kolla upp.

Jag hade läst lite om att det fanns klättring i nationalparken och jag försökte verkligen hitta någon som kunde berätta om det men ingen visste. Guiderna trodde inte man fick klättra där ens så åk inte hit för att klättra :) Det finns helt klart fin sten för det om nån är sugen att åka dit och bygga ett stort klätterområde.

Surin Islands

Efter tre dagar i Khao Sok åkte vi vidare mot Surin Islands som är en marin nationalpark sju mil ut i havet på västkusten. Det är ett av Thailands bästa snorklings-områden.

För att komma hit åker man till Khuraburi som ligger ca två timmar lokalbuss från Khao Sok. Khuraburi är en stor gata med hus på båda sidorna. Ingen typisk turistort men väldigt trevligt. Sofia tyckte det var för varmt för sightseeing så jag gick på matmarknad och foto-runda själv. Vi hittade otroligt god thaimat på en liten resturang längst huvudgatan.

Vi bokade in en tredagars snorklingstur till Surinöarna via Andaman Discoveries. Det är ett företag som jobbar lokalt och fokuserar mycket på att ge tillbaka till thailändarna själva och bygga upp nått långsiktigt ur turismen. Det kändes väldigt bra när man pratade med dem och vi hade turen att en av deras egna guider åkte med hela turen ut till Surin. Hon va amerikanska men bodde i Thailand (Khuraburi) sedan fem år och berättade mycket om Thailand. Tex att thailändarna för första gången kunnat köpa bilar på avbetalning för några år sedan. De förklarade ju varför det var så otroligt mycket nya bilar.

Man åker speedboat en timme för att komma de sju milen ut. Många åker på dagsturer så båtarna är fulla.Jag har inte snorklat så mycket innan och jag hade höga förväntningar. Runt öarna finns det många olika snorklingsställen. Första dagen stannade vi på två olika innan vi på kvällen blev upphämtade i en longtailbåt som tog oss in till ön.

På ön bodde vi i en liten camping med ca 20 tält. I skuggsidan på världens finaste strand. Det fanns en resturang som serverade tre mål mat per dag och dushar och toaletter. Förutom det inte så mycket mer.

Snorklingen är fin, maten helt ok om än inte min bästa thaimat och guiderna fantastiska men det bästa med Surin är nog att de är så otroligt vackert. I vattnet såg jag en jättestor sköldpadda och en stor rocka plus miljoner med andra fina fiskar. En ledsam sak är att korallreven i Thailand verkligen håller på att dö. Vad jag förstod så är det på Surin som de fortfarande är bra men jag gissar att ca 50-70% var döda eller på gång att dö. Guiderna berättade att det hade börjat dö för tre år sedan och man trodde det var för att vattnet var för varmt. Vissa fiskar som tex haj har också simmat iväg. Hur fint det än var så lämnade det helt klart en ledsam känsla i mig efteråt. Är det likadant på resten av korallreven i världen? Hur länge till kommer fiskarna finnas kvar där? Utan korallerna kommer fiskarna förmodligen också simmar därifrån?

Förutom snorklingen fick man besöka en Monkens-by som är en havs-nomadbefolkning i Thailand och Burma. Det kändes lite barbariskt att klampa in 50 turister och vi hoppades på att kunna få åka dit i lite mindre grupp någon av de andra dagarna men det gick tyvärr inte. Ska man göra det måste man nog boka det med Andaman tidigare.

Vi tyckte det var lagom med tre dagar på Surin. Jag var tom lite mätt på att titta på alla fantastiska fiskar. Efter dagarna på Surin åkte vi tillbaka till fastlandet på seneftermiddagen och bestämde oss för att ta taxi till Koh Kho Kao. Vi tänkte att det var skönt att hinna dit på kvällen och slippa ta en natt till på vägen. Med facit på hand hade det gått att åka lokalbuss också. Mer om Koh Kho Kao i nästa blogpost!

Island Yoga på Koh Yao Noi, Thailand

Vår Thailandssemester började med tre veckor på ön Koh Yao Noi som ligger mellan Phuket och Krabi. Ön är ca 2 x 2 mil stor med en väg som tar ca en timme att köra runt på moppe. Det finns två pirar med flera dagliga båtförbindelser till både Phuket och Krabi (ca 45 min). Den södra piren kör till Phuket och den norra till Krabi.

De flesta stränder, boende och restauranger ligger längst vägen på östra sidan av ön. Stränderna är fina även om det inte riktigt når upp till vykortsbilderna på Thailändska stränder med lysande blått vatten och kritvit sand. Många påverkas dessutom hårt av hög och lågvatten. Norra tredjedelen av ön är djungel eller regnskog och här finns möjlighet till bra klättring.

Koh Yao Noi känns genuint och man kan möta thailändare som inte jobbar med turism utan tex på något av gummiplantagen. Det byggs otroligt mycket och längst vägen kommer det växa fram en väldans massa restauranger och resorts de närmsta åren. Kanske så mycket så man inte skulle känna igen sig om man återvände om tio år?

Det finns många utflykter att göra. Tex gjorde vi en ”Island hopping” en dag vilket var en heldag i en longtail boat med ca sex andra. Vi åkte runt till några olika öar i närheten och stannade för bad och snorkling. Öarna kan vara berg som sticker hundra meter rakt upp ur havet med en liten strand runt. Det är väldigt fint att se. Snorklingen är dock inte någon höjdare. Man ser lite fiskar och sikten är inte superbra. De flesta korallerna vi såg var döda. Jag kan också verkligen rekommendera att hyra moppe och utforska ön. Det är säkert, billigt och går fort som tusan. Vi paddlade även kajak en dag och det är också väl värt.

På Koh Yao Noi finns många resturanger men tipset är att hålla sig till thaimat. Då kan ni äta i princip var som helst och få både bra service och god mat. På de flesta matställe och några affärer säljs öl men tänk på att ön är muslimsk så visa hänsyn. Det finns en seven eleven och två ATMs.

Island Yoga

Vi gick en åttadagars yogakurs på Island Yoga. Vi yogade två timmar varje morgon och nästan två timmar varje kväll. Morgonpasset var ofta mer fysiskt tuffare och på eftermiddagen låg fokuset mer på mentala övningar. Vi hade sex olika yogalärare på våra 16 pass alla med olika fokus. Allt ifrån väldigt spirituellt med mantran till riktigt fysiska pass.

Morgonpasset börjar kl 7:30 och håller på i ca två timmar. En av mina höjdpunkter var att sitta och titta på soluppgången med en kopp te innan passet drog igång. Oftast höll passen på lite mer än två timman och direkt efter det finns det en frukost färdig med omelett, ägg, frukt, yogurt och bröd. Man köper frukost, yoga och boende som ett paket. Eftermiddagspasset börjar kl 16:30 och håller enligt schemat på till kl 18 men ofta drog även det över lite. Vill man finns det även drop in yoga som började kl 10 varje dag.

Man bor i enkla men fina bungalows och i restaurangen kan man sitta även om man inte äter. Där finns det även wlan och dricksvatten. Maten på Island Yoga är bra och Ning som äger halva verksamheten är så sjukt hjälpsam och vänlig. Har man en fråga så trollar hon fram lösningen.

Både jag och Sofia har gjort en del yoga tidigare men hade lite förträngt hur mycket fyra timmars träning på en dag är. Efter två dagar hade man träningsvärk i alla muskler och alla leder var ömma. Efter fyra dagar hade man kommit in i det. När vi planerade resan hade vi tänkt att man kunde klättra mellan passen men det var att ta i. Det finns massor med andra saker att göra på Koh Yao Noi men de flesta dagarna tog vi det lugnt mellan förmiddagspasset och eftermiddagspasset. En dag klättrade vi, en dag paddlade vi kajak och så hyrde vi moppe och utforskade ön men i övrigt badade vi mest. Även om man kanske skulle orka med mer aktiviteter än vi gjorde så kändes det stressigt att flänga iväg efter frukost och sedan hinna tillbaka till eftermiddagspasset. Rekommendationen är att hellre stanna kvar på Koh Yao Noi några dagar efter man har yogat klart.

På nyårsafton hade de dukat upp lyxig mat på stranden och det fanns en stor eld. Vår spirtuella yogalärare Heather höll i nyårscermonin som gick ut på att vi först sjöng mantran och själva cermonin gick ut på att man hade skrivit två lappar – En med saker man ville göra sig av med inför 2015 och en med saker man ville ha mer av. Lappen man ville göra sig av med eldade man upp och den andra tog man hem för att plantera under en blomma. Det låter flummigare än det var och det var mysigare än det låter. Gå all in med ett öppet hjärta så märker du.

Klättring

En av anledningarna till att vi hamnade på Koh Yao Noi var för att där dessutom finns fin klättring. Ön ligger ca en timme med från Railay som är ett av Thailands största klätterområden och klättringen håller hög kvalitet. Som i Railay är det höga mestadels vertikala limestones som sticker rätt upp ur havet.

Jag klättrade på Grateful och The Mitt. För att komma till Grateful åker man båt ca 15 min från norra piren och för att nå the Mit åker man moppe genom djungeln ca 30 min. Jag klättrade ett gäng leder mestadels runt ca 6. Alla jag körde var jättefina och det vore kul att återvända till Thailand för att bara klättra några veckor. Man kan utan problem köra bara på Koh Yao Noi flera veckor. Jag träffade även några som bodde här halvårsvis och bara klättrade.

De flesta klättrare jag pratade med bodde på Namtok. Det var tyvärr fullt när vi ville bo där men det så fint ut. Jag skulle mer än gärna åka tillbaka bara för att klättra!

Efter Koh Yao Noi åkte vi vidare till Nationalparken Khao Sok men det kommer i nästa reseberättelse.